Lucy!
Sötnos, det är pappa.
Lucy, sötnos?
Lucy, det är pappa. Snälla, vakna.
Vakna, Lucy!
Vad fan är det här?
Vi tar bort den här.
Om du rör den, kommer du döda henne.
Du ljuger.
Kanske,
men är du villig att ta den risken?
VICTORY FOUNTAIN-PARKEN
ETT VIETNAMESISKT HISTORISKT LANDMÄRKE
V... V... Vietnam?
Ja?
Genast.
Nej! Nej!
-Hur är läget?
-Dra åt helvete!
Okej.
Det är din turdag i dag.
Vanligtvis ger jag inga andra chanser.
Jag har en fråga till dig.
Vems område är det här?
Jävla fitta!
Vad sa du? Jag hör inte. Tala högre.
Vems område?
Mäster... Mäster Trahns.
Det stämmer. Mäster Trahns område.
Så gå hem och säg åt din boss att
packa väskorna och
ta med sig hororna härifrån.
Vietnam är stängt. Förstår du mig?
-Ja?
-Är det gjort?
-Ja, det är gjort.
-Bra.
Är du säker på att de förstår?
Ja, de har förstått.
F... F... Förlåt mig.
Jag... Jag...
Jag heter...
Jag... Jag minns inte vad jag heter.
Jag minns inte vad jag heter.
Jag minns ingenting.
Räkna dem.
Det behövs inte.
Om jag inte kan lita på dig...
Men jag kan ändå inte behålla dig.
Är det verkligen ditt sista jobb åt oss?
Det är mitt sista jobb för alla.
Vad ska du göra i Kina?
Dina armépolare
kommer inte vilja träffa dig.
Jag tänker inte slåss längre.
Min fru vill öppna ett nudelstånd.
Ska din vackra fru bli kock?
Jag kan inte föreställa mig det.
Du behöver inte
föreställa dig henne överhuvudtaget.
Håll käften.
Ungdomen är okunnig.
Håll det inte emot honom.
Mäster Trahn,
du behöver inte be om ursäkt.
Jag står i evig skuld till dig.
Eng... Eng... Engelska?
Ur... Ursäkta, talar ni eng... engelska?
Eng... Engelska?
Br... Br... Brittiska
amb... amb... ambassaden?
Brittiska amb... ambass...
För Guds skull, damen! Jag försöker
ta mig till den brittiska ambassaden!
Jag stammar inte!
Jag stammar inte längre!
Tack!
Helvete!
Hej, älskling.
Förlåt att jag är sen.
Var har du varit?
Jag har en överraskning till dig.
Vänta lite!
-Jag besökte ambassaden.
-Ambassaden?
Jag hämtade ut mitt pass.
Vi ska resa hem.
-Skämta inte med mig.
-Det är inget skämt. Jag lovar.
Jag är färdig. Vi kan resa hem.
-Tack.
-Jag älskar dig.
Vad?
-Det går bort i tvätten.
-Det handlar inte om skjortan.
Det var sista gången.
Som förra gången?
Och som den förra sista gången?
-Eller innan dess?
-Men jag är färdig.
Lyssna på vad jag säger.
Jag är färdig. Titta.
Mitt avgångsvederlag.
Det kommer hjälpa oss
att börja om på nytt.
Jag behöver inte dina blodspengar.
Maya.
Jag är färdig.
Vi kan...
Vi kan resa hem.
Lucy, 27 november
Vem är du?
Vakna.
Kom igen.
Nu går vi.
Du får inte sova här.
Upp med dig. Nu går vi.
Sätt fart.
Stick härifrån.
F... F... Förlåt.
Eng... Engelska?
Iväg med dig. Gå härifrån.
-Brittiska ambassaden?
-Stick härifrån!
Försvinn!
Sätt fart! Sätt fart!
Connor!
Connor!
Connor!
Maya?
-Ja?
-Är du fortfarande i stan?
Inte särskilt länge till. Hur så?
Det är bäst att du sticker. Farsan hörde
att ryssarna tänker besöka dig.
Jag tror att de redan har gjort det.
-Jag trodde att det var en mardröm.
-Vad pratar du om?
Sonny...
-Hur fick de reda på var jag bor?
-Jag vet inte.
De följde dig kanske hem?
Ja, förmodligen.
Han rör på sig. Norra trappan.
Skynda er! Rör på påkarna!
Vi har hittat honom, chefen.
Ge oss ett par minuter.
Glöm inte att en fet bonus väntar
om ni för honom till mig levande.
Efter honom!
-Vad händer? Har ni honom?
-Vi jobbar på det.
Släpp pistolen!
Släpp pistolen,
annars blåser jag skallen av dig!
Ta det lugnt. Ta det bara lugnt.
Ner på marken. Nu.
Duktig pojke.
Chefen, det är Andrei.
Jag tror att bonusen är min.
Här är han.
Så du är mäster Trahns blodhund?
Vill ni ha te? Något att tugga på?
Ingen sa att du får tala.
Jag ser att din chef betalade bra
för mina mäns liv.
Det var smart av dig att genomsöka
lägenheten. Duktig pojke.
Vilket geni.
Du andas fortfarande av en anledning.
Och enbart en anledning.
Jag ska göra ett exempel av dig.
Frågan är bara hur jag ska göra det.
Frågan är... var är min fru?
Din fru? Hur fan skulle jag veta det?
Du vet inte.
Om jag visste att du hade en fru
hade hon varit där inne nu
och roat mina män i er säng
medan vi talar.
Okej. Jag tror dig.
Eftersom du trodde att du hade mig.
Du har stake, det måste jag erkänna.
Men nu ska vi lära dig en läxa.
Här är er läxa.
Du skulle ha skjutit mig
när du hade chansen.
Är du road, din korkade jävel?
BINH YEN MENTALSJUKHUS
Bara ett fotografi? Ingen plånbok?
Inga kontanter?
Poliserna kanske behöll det.
Det vore inte första gången.
Är det engelska?
Lucy.
Lucy.
God morgon, Vietnam.
Jag måste få prata...
med polisen.
Jag måste få prata med polisen.
-Vad säger han?
-Han vill prata med polisen.
Det verkar som om polisen
redan har pratat med dig.
-Ge mig fotot.
-Det går inte. Det är bevis.
Det är mitt.
Hjälp!
Vad fan är det som händer här ute?
God morgon, doktorn.
Ännu en trevlig dag på jobbet.
-Vem är han?
-Han är oerhört våldsam.
Inga papper, inget minne.
Kanske ingen flickvän.
Det kan vara din turdag.
En västerlänning.
Lägg honom i ett eget rum.
Bind nya förband en gång i timmen
för att minska svullnaden i ansiktet.
Myndigheterna lär komma förbi snart
och jag vill inte få några problem.
Jag undersöker honom när han vaknat.
Hon tycker om honom.
Ryssarna talade sanning.
De kidnappade inte Maya.
De trodde att jag var rökt.
De skulle i så fall ha skrutit om saken.
Du har rätt,
men om det inte var ryssarna...
Vem var det i så fall?
Det är en bra fråga.
Det var kanske dina armévänner.
De kanske inte vill se dig hemma.
Var inte du
den hederligaste killen i gruppen?
Därför stack du, eller hur?
Så de kanske tror att du berättade allt.
-De tror kanske att du golade.
-Vilket nonsens.
De är varken smarta eller organiserade.
Hälften av dem är döda,
den andra hälften sitter i fängelse.
Det finns en annan möjlighet
och jag menar inget illa...
Maya hade kanske fått nog
och flög hem på egen hand.
Hon hade inte lämnat mig utan ett ord.
Var tålmodig. Jag kontaktar mitt folk.
Vi hittar Maya åt dig.
Tack, mäster Trahn.
Vad tänker du göra nu?
Oroa dig inte. Det är nästan över.
Varför hon av alla?
Min pålitligaste soldat.
Det är ett svek.
Förlåt, men hon är nyckeln.
Hennes DNA matchade
och de betalade väl för databasen.
Jag skulle aldrig ha tillåtit dig
att sköta affärerna.
De gav oss 20 miljoner i diamanter.
Inga pengar är värt det här!
De är inte... människor som man kan neka!
Du ska omedelbart bryta kontakten med dem.
Bara en sista sak, okej?
Vi ska överlämna artefakten.
Sen är vi färdiga, okej?
Så du berättade för polisen
att du inte mindes något?
Det... kommer tillbaka, långsamt.
Men jag vet fortfarande inte hur jag
hamnade i jävla V... V...
Vietnam.
Mitt sista starka minne är att jag
vaknade upp i vattnet vid... vid...
Victory Fountain-parken.
Ursäkta. Det hjälper mot stamningen.
-Victory Fountain-parken?
-Ja.
Du nämnde att du var fast där.
Vad menade du med det?
Jag vet inte om jag kan förklara det.
Ena stunden såg jag utgången.
Den var alldeles framför mig.
Och i nästa ögonblick...
var jag vilse igen.
Jag vandrade i cirklar.
Det går inte att förklara, okej?
Det är något v... v... väldigt fel
med den platsen.
Och du berättade för polisen att du var
fången hos de som kidnappade Lucy?
Ju längre jag håller mig borta från
parken desto mer kan jag minnas.
D... De gjorde något mot mig.
Sta... Sta... Stamningen och alla tics
och m... m... m...
mitt minne!
Jag inser att min berättelse låter galen.
Uppenbarligen är jag inte i
bästa möjliga skick för stunden.
Du kan kolla upp det, för min dotter
försvann för två veckor sen.
De skrev om oss i tidningarna
förra fredagen.
Du har nog inte tidningen här,
men jag kan be någon att faxa artikeln
om jag får ringa ett samtal.
-Det är ingen fara. Jag gör det själv.
-Okej, men lyssna på mig.
Hon försvann tidigt på morgonen
på nyårsdagen.
Andrew, jag ska hjälpa dig.
Tack.
Jag har den.
Min sista betalning?
Vänta, du är skyldig mig mer!
För kvinnan.
Inte diamanter. Du vet vad jag behöver.
Våra affärer är avslutade.
Tack. Tack.
Stopp.
Var är min fru?
Jag kommer inte fråga igen.
Sonny, berätta för den här skitstöveln
att jag menar allvar.
Herrejävlar!
Vänta!
Vart är du på väg?
Anna Pham
Chef för psykiatriavdelningen
Där har vi dig.
MAN HÄVDAR DOTTER BLEV
BORTFÖRD AV UTOMJORDINGAR
Idiot. Självklart.
Söndag 7 januari, 1985
Söndag 7 januari, 1985
Vad fan?
Släpp mig! Nu!
Var är min fru?
Din jävla idiot! Du är redan död.
När min far kommer hit så...
Din far står näst på tur.
Jag hörde allting.
Du skulle aldrig våga...
-Hur känns revbenen?
Ska jag fortsätta?
-Nej, nej, nej!
Du förstår inte! Du såg vad de är
kapabla till. Vi hade aldrig något val.
Du kunde ha varnat mig,
men du ville ha dina diamanter.
-Och din nya arm.
-Du förstår inte.
Jag såg dem...
Jag såg dem äta min kusin, Quan.
Minns du att vi sa att ryssarna tog honom?
Det var inte ryssarna.
Det var de här varelserna.
Han försökte blåsa dem
och de slet honom i stycken...
-och åt honom som en bit kyckling.
-Vilka? Vad är de?
Utomjordingar. Monster. Jag vet inte.
De kommer inte härifrån
och jag menar inte Vietnam.
-Vad gör du?
-Om jag skär armen av dig...
-kanske du tar det på allvar.
-Nej, nej, nej!
-Var är min fru?
-Jag vet inte!
-Jag vet inte. Hon var på någon lista.
-Vad för lista?
En databas. De var ute efter människor
med särskilda genetiska koder.
-Vilka koder?
-De var ute efter en
särskild DNA-sekvens.
Din fru matchade. Det var bara otur.
Otur?
Var kan jag hitta dem?
Victory Fountain-parken.
-Hur tar jag mig dit?
-Den finns utmärkt på alla kartor.
Norr om stan. Fortsätt bara norrut
förbi Chongdistriktet.
Har du fått tag på ambassaden?
Ja, jag ringde dem.
Någon kommer om ett par timmar.
Tack.
-Jag hittade också tidningsartiklarna.
-Jaså?
Och jag har en fråga till dig.
Fråga på.
-Vilket år är det?
-Ursäkta, vad?
-Vilket år tror du att det är?
-1985. Hur så?
Vilket år tror du att det är?
Tjugo arton.
Tjugo arton? Menar du år 2018?
2018? Varför inte? Det låter ju logiskt.
Om de kan förändra rum
kan de förmodligen förändra tid också.
-Därför har de hållit sig undan så länge.
-Vilka?
Du måste hjälpa mig härifrån.
-De har min dotter.
-Ledsen, men jag kan inte göra det.
Och du gör illa mig.
Förlåt. Förlåt.
Jag bara...
Det spelar ingen roll. Om ett par timmar
är jag inte längre ditt problem.
Du ljög för mig.
Vad är det du egentligen gör
åt trevliga gamla mäster Trahn?
Jag gifte mig med en hjälte,
inte en gangster.
Ut härifrån!
Saken är att han verkligen tror på det.
Det gör de alla,
det måste min bästa student veta.
Självklart, men... Strunt samma.
Vad är det som stör dig?
Bilderna. Han ser identisk ut.
Det var 30 år sedan.
Borde han inte vara äldre?
Det kanske är hans far
och flickan är hans syster.
Han antog sin fars identitet
för att undkomma smärtan.
Anna, det är ett klassiskt fall
av transferens. Du borde veta det.
Vad?
Jag ångrar nästan
att jag ringde ambassaden.
Jag hade kunnat behandla honom
och skrivit en bok om det.
Du kan göra bättre ifrån dig.
Utomjordingar är en klyscha.
Min nersupna svärson lovar och svär
att han såg ett UFO vid parken
nära Chinatown.
Park? Vilken park?
Jag vet inte...
Parken med en fontän.
Victory Fountain-parken.
Mår du bra?
-Hur lyckades du...
-Jag vet inte.
Jag vet inte vad du tror att du såg.
Men den här platsen...
Den här platsen...
Vad är klockan?
Vet du vad klockan är?
Vad?
Jag har varit här längre än så.
Kan jag ringa någon åt dig?
Nej.
Jag... Jag...
-Jag letar efter min fru.
-Din fru?
Är hon här med dig?
Hon har...
Hon har blivit bortförd.
Bortförd? Vad menar du?
-Av vilka?
-Dessa människor.
Dessa...
Dessa...
Vad ser du?
-Ser du det?
-Ja?
-Ser du trädet? Vi går mot det eller hur?
-Ja.
Varför kommer vi inte närmare?
Hur är det möjligt?
Jag vet inte.
Jag ska visa dig mer.
Ge mig din mobil.
Håll upp den.
-Vad?
-Vänd upp den.
Vad är det? En synvilla?
Den här platsen är sjuk.
Ju längre du är här desto sjukare blir du.
Det är något väldigt fel med den platsen.
Det finns någon som du måste träffa.
Jag kör.
Hej. Han är med mig.
-Hur mår britten?
-Bra. Folket från
ambassaden kom precis.
-Brittiska ambassaden?
-Ja, två stora killar.
Bao tog med dem till konferensrum 2.
Tack för att du kom.
Se upp!
Vad fan?
Jag antar att de inte är från ambassaden.
Ingen ambassad i närheten.
Vem är den här killen?
Anna, du måste hjälpa mig härifrån, okej?
Det dröjer inte länge
förrän fler kommer hit.
Menar du utomjordingarna?
Jag tror knappt det är sant.
Jag borde ligga på psyket.
De är inte utomjordingar, okej?
Jag kallar dem drönare.
De är människor som kontrolleras
av utomjordingarna
genom spindelsakerna som fästs i nacken.
Varför dog han inte?
Du sköt honom i huvudet.
Du kan skjuta dem i huvudet, benet,
armen, det har ingen betydelse.
Det enda sättet är att rycka ut
spindlarna och stoppa all motorik.
Var hittar jag dem? De har tagit min fru.
Jag vet inte.
Jag antar att vi kan ta oss till parken.
Det är den enda ledtråden jag har.
Vad i hela helvete?
Ni måste vända om.
Beklagar, men parken är avstängd.
-Vad hände?
-Området är avspärrat.
Det var en gasexplosion.
Parken är inte säker.
En gasexplosion mitt i parken?
-Det fanns ledningar under den.
-Vad pratar du om?
-Stanna. Halt.
-Jag vill bara titta närmare.
-Jag vill bara titta närmare.
-Ursäkta oss, konstaplar.
Vi ska gå nu.-Ursäkta, ursäkta.
-Vilken gasexplosion?
-Kom nu.
-Vilken gasexplosion?
-Snarare ett meteoritnedslag.
De är smarta jävlar, eller hur?
De insåg att vi hittade ingången,
så de stängde den.
-Vad gör vi nu?
-Jag vet inte.
Vet du inte? Min fru är där inne.
Min dotter är där inne,
men jag vet inte, okej?
Vi går härifrån.
Sex, fem, fyra, tre, två, ett...
Du sover nu.
Men du kan fortfarande höra min röst.
Försök minnas Lucy.
Nu vill jag att du försöker minnas
när hon försvann.
-Jag kan inte.
-Jo, det kan du.
Det är dina tankar. Du kontrollerar dem.
Du kan minnas det.
Lucy?
Du klarar det.
De tillåter det inte.
Du är i säkerhet. Du är med mig.
Jag ska beskydda dig.
Slappna bara av.
Vi använder oss av ett säkerhetsord.
När du hör namnet "Lucy",
kommer du vakna upp, utvilad,
förstår du mig?
Okej.
Vi försöker igen.
Jag sökte efter henne.
Jag sov inte på flera dagar.
Jag sökte överallt.
Men hon var borta,
som om hon försvann i tomma luften.
Polisen. De kunde inte hjälpa mig.
Och varje gång jag satte
foten i hennes rum kände jag...
ett kraftigt illamående.
Det hände med mig med.
De sa att det var hjärnspöken,
men det var inte sant.
Något var fysiskt fel med den platsen.
Jag var säker på det.
Sen hittade jag honom.
Jag hittade till slut
någon som trodde på mig.
Det var en forskare.
Men jag minns inte vad han hette.
Slappna av. Vem hittade du?
Jag minns inte...
KINESISK FORSKARE HÄVDAR ATT
UTOMJORDINGAR
VANDRAR BLAND OSS
Jag syftar på andra dimensioner.
Andra plan av verkligheten.
Vem hittade du? Vem trodde på dig?
Han var en forskare.
-Ansträng dig.
-Håll käften.
Han vet var min fru är.
Jag måste få veta det.
Vem hittade du? Vem trodde på dig?
Lucy. Lucy.
-Är du okej?
-Gong.
Vad?
Doktor Gong.
Vi talade över telefon.
Han var den enda som trodde mig.
Han kände till mina symptom.
Allt kring Lucys försvinnande,
innan jag ens sagt något.
Doktor Jiao Gong.
Jiao Gong. En kinesisk forskare.
Han bodde här i Ho Chi Minh.
Vi måste hitta honom.
-Doktor Gong.
-Aldrig hört talas om honom.
Doktor Gong, jag heter Andrew Quinn.
Jag är från London. Minns du mig?
-Du misstar mig för någon annan.
-Nej, vi har träffats tidigare.
För 30 år sedan,
men för mig känns det som tre dagar.
-De har min dotter.
-De har min fru.
Snälla.
Kom.
De flesta inser inte
att hela konceptet bakom feng shui
grundades i kontakten mellan
utomjordiska livsformer och
uråldriga civilisationer.
Rör ingenting!
Det mesta är för turisternas skull,
men vissa föremål är oersättliga.
Det här. Det är vad de var ute efter.
Det är en loupan , eller hur,
en uråldrig kinesisk kompass?
Det finns gamla skrifter som hävdar
att den ursprungliga loupan-kompassen
var skapad efter
en utomjordisk navigeringsenhet
som var så mäktig
att den kunde korsa dimensioner.
En odödlig loupan som sprängdes
under dess första resa hit.
Varifrån kom den? En annan galax?
En annan dimension. Det sägs att de
har letat efter delar av kompassen
under hundratals av våra livstider...
så att de kan bygga ihop den.
Men var inte den ursprungliga
feng shui-kompassen
en missuppfattning
av hur magneter fungerar?
Våra kompasser är bleka kopior av
den utomjordiska ursprungliga.
De klarar knappt av
att mäta förändringar av chi.
De använder magnetiska nålar i mitten.
Men den odödliga loupan
hade en särskild meteoritkärna.
En sten inte av denna värld.
Som den du bär?
Kom.
Snälla, rör ingenting.
Det här representerar många års arbete.
Jag har ägnat hela livet
åt att studera detta.
-Jag har sett den här.
-Den?
Har du sett den formen?
Ja, jag har sett den.
De hade min dotter...
och andra människor inburade.
De stod utställda på precisa avstånd
som ledde mot denna.
Och de hade gröna jadeskivor
fastsatta mot halsen.
Här.
Jag byggde den här maskinen
för att mäta förändringar i naturens chi
med hjälp av uråldriga
feng shui-principer.
Min släkt har spårat besökarna
under flera generationer.
De är nästan omöjliga att hitta eftersom
de kan förändra dimensionsflödet.
Böja rumstiden.
Men genom att göra det,
påverkas vår tredimensionella värld.
De förändrar naturens chi.
De kan göra mer än förändra den.
Jag har sett saker.
Vad?
Säger du att du har haft kontakt med dem?
Ja, visst har jag haft kontakt med dem.
Mer än du anar.
Det här är vad de är ute efter.
Jag vill att du tar emot den. Håll i den.
Låt din aura ingjuta sig
i meteoritfragmentet.
Lägg den sedan här.
Styrstensfilamentet.
Vår långa jakt är över.
Ni ledde dem till mig...
Tack för drinken, mr Hjälte.
Jag är ingen hjälte än.
Jag klarade just grundutbildningen.
-Du är mitt allt
-Du är min hjälte.
Jag gifte mig med en hjälte,
inte en gangster!
Vakna!
Du måste koncentrera dig. Koncentrera dig.
Kom igen. Vakna.
Jag drar till mig hans uppmärksamhet.
Du måste fly.
Nej. Vänta.
Vi har ont om tid.
Hallå! Hallå! Hallå!
Vad fan är det som händer?
Var är jag?
Vad gör jag här?
Jag kräver att få veta vad som händer!
Hallå! Är du oskadd?
Spring!
Spring!
Spring!
Kämpa emot!
Kom igen! Jag vet att du är där inne!
Kom igen!
När du hör namnet "Lucy"
kommer du vakna upp.
Lucy! Lucy!
Lucy!
Du inser
att jag inte var mig själv, eller hur?
Glad att du är tillbaka.
Ledsen för det, kompis.
Klarar du dig?
Nu tar vi dem.
Men jag vann slagsmålet, va?
Nej, jag gjorde det.
Jag tror att det är hitåt.
Vänta.
Jag känner inte igen mig.
Någonting känns väldigt fel här.
Det är inte här. Vi går vidare.
Andrew!
-Hallå?
-Andrew!
Anna?
Herregud, vad fan har de gjort mot dig?
Vi behöver anta er form
för att röra oss i er värld.
Våra gamla kärl var slitna.
Vi hade utnyttjat dem för länge.
Så vi skaffade oss ett nytt kärl.
-Ser du vad jag ser? Det är tre av dem.
-Ja.
-Vad har ni gjort med min dotter?
-Och min fru?
-Vi behöver dem.
-Till vad?
Vi behöver dem för att komma hem.
Vi har varit här för länge.
Vår kärls livscykel
blir kortare och kortare.
Snart kommer vi inte överleva.
Se till att de fortsätter prata.
Ynkryggar!
Varför visar ni inte er sanna form?
Vår sanna form?
Era sinnen skulle inte förstå den.
Vi lever i åtta dimensioner,
medan ni enbart kan uppleva fyra.
Vi sticker.
Det vore som att en myra
skulle försöka förstå kvantmekanik.
Men eftersom ni insisterar.
Det här bådar inte gott.
Spring! Spring!
Helvete!
Ni ska ingenstans.
Ni har så stark och vacker chi.
Och för nästa fas
behöver vi allt vi kan få tag på.
Lucy!
Pappa!
Hjälp mig! Befria mig!
Maya! Maya!
Du är här. Du hittade mig.
Självklart!
Tiden är inne.
Lucy, jag ska ta dig härifrån, okej?
Vad är det som händer?
Vi öppnar porten.
Vad gör ni med dem?
Vi valde dem på grund av deras starka
chi. De ska föra oss hem.
Lucy!
Lucy!
Kommer de resa med er?
Nej, Connor Wu. Nej.
Er sort kan inte kliva
igenom porten och överleva.
Och ni skulle störa resan hem.
Vi kan inte tillåta det.
Dessutom kommer det inte
finnas något kvar av dem att ta med.
Nej!
Släpp henne! Gör det!
Lucy!
Nej! Sluta!
Förlåt mig, sötnos. Förlåt.
Quinn.
Jag fixar det.
Allt kommer att sluta väl.
Älskling, du ville få tillbaka din hjälte.
Här är jag.
Lucy!
Pappa!
Få se på dig!
-Är du oskadd?
-Ja.
Gjorde de dig illa?
-Jag minns inte.
-Minns du inte?
Förlåt mig, sötnos. Herregud.
Connor?
Connor!
Connor!
Åtta månader senare
Maya.
Maya.
Connor?
Connor, är det du?
Maya, kan du höra mig?
Jag hör dig. Var är du?
Hjälp!
Hjälp!
Undertexter: David Granlund